Vik ett enkelt julhjärta!

Man behöver inte alltid baka och laga, ibland kan det vara skönt att bara sysselsätta händerna medan man pratar med någon. Idag tänkte jag att jag skulle få ihop några sådana där hjärtan man kan hänga i julgranen och fylla med godis. Ni vet, ett sånt här.

Hur svårt kan det vara? Jag har ett vagt minne av att ha gjort det i lågstadiet, och kunde jag då så lär jag ju kunna nu, tänkte jag. Sagt och gjort! Allt man behöver är lite papper och en sax.

 Sen klipper man två rundade bitar med några flärpar längst ner.

Sen är det bara att trä ihop dem, varannan in och varannan ut.

Frågan är vilket som är minst lyckat, detta hjärta eller instruktionerna jag precis gav er. Det visade sig nämligen att det krävs i alla fall lite övning för att få till det ordentligt, framför allt kan det vara bra att hitta ett mått på bitarna som funkar. Jag tror jag får öva mer imorgon...

Vad gäller instruktionerna så har Johanna Westman varit vänlig nog att publicera bättre sådana i sin bok Julgodis - För stora och små sockerbagare än vad jag åstadkom här.

Lätt som en plätt, eller hur? Bara att öva, öva, öva. Eventuellt kan man ju försöka hitta en lågstadieelev som kan hjälpa till också, jag har på känn att det hade underlättat...

Julpyssel med barnen!

Vi har en jultradition som jag älskar! Varje år bjuder vi in familjens ungar på julpyssel och pysslar, kollar julfilm, äter julmat och har det mysigt. I början var det bara tre barn, men de blir fler och fler. Nu är den äldsta tretton (när hände det egentligen?!) och den yngste (medverkande) strax över två. Lika kul fortfarande!

Vi dekorerade pepparkakshjärtan:

Kristyren består av :

3 äggvitor

12 dl florsocker 

3 tsk ättika

karamellfärg

Blanda äggvita, florsocker och ättika med elvisp. Dela upp i fyra delar och färga. Jag gjorde en grön, en röd, en gul och lämnade den sista vit. 

Sen målade muggar som vi kan ge bort i julklapp:

Muggarna köptes in på IKEA för 4:- styck och målades med vanliga permanent markers (finns i bokaffärer, hobbyaffärer eller på närmsta kontor). 

Vi klädde julgranen:

Ja, det ser ut som om jultomten kräkts på den. Det ska vara så. Vi hade till och med sån tur att jultomten gjorde en snabbleverans och lämnade några klappar under granen när den väl var klädd. Jag fick (helt otippat) en mugg!

Men det bästa pysslet var utan tvekan granskogen! Man brukar ju dekorera pepparkakshus, men det känns sååå 2012. I år ska det vara granar!

Skämt åsido, det är en ren bekvämlighetsfråga. Att få ihop ett vettigt pepparkakshus kan vara meckigt, ta tid, och dessutom blir det alltid problem när flera ungar ska dela på ett hus. Med en hel granskog kan de i lugn och ro dekorera tillsammans med för sig själva på samma gång. Inget bråk = glada vuxna!

Jag tog ett gäng glasstrutar, skar bort lite och ställde upp och ner.

Granar! Några pepparkaksbollar fick utgöra stenbumlingar. Så här såg "skogen" ut innan:

Sen var det bara att ge ungarna kristyr i olika färger, godis, strössel och marsipan och se hur skogen växte fram.

Det blev super! Men det var något som fattades...

Snö! Eller florsocker beroende på hur man ser det. Några av deltagarna var mest intresserade av att provsmaka arbetsmaterialet...

... men till slut var vi ändå klara. Det blev det en massa granar, två grisar, två sniglar, en tomte, familjen Hedenhös och en Spider-Man. Såklart.

Vi drack glögg, åt tomtepizza och sen var vi så trötta att vi fick varva ner med julfilm. En härlig dag full av julpyssel!

Julens snurr(igaste)kaka!

Vi har tillfälligt blivit fyra i familjen, så nu har jag två hjälpredor i köket istället för bara en. Den nya hjälpredan har ju gjort en del gästinhopp i mitt kök tidigare, så han har full kontroll på vad som borde bakas och vad som inte borde bakas. Mjuk pepparkaka - nej. Snurrkaka - ja. Vi kompromissade och gjorde en julsnurrkaka. Utan pepparkakssmak dock så det var nog ingen vidare kompromiss egentligen...

Vad en snurrkaka är? Jomen förstår ni, det är en kaka som är randig. Typ. Såhär:

Men låt oss börja från början.

Du behöver:

150 g rumsvarmt smör
1 dl strösocker
2 ägg
3 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver
3 tsk vaniljsocker
1 dl mjölk
röd karamellfärg
grön karamellfärg
pepparmintsarom

175°C
två hjälpredor (valfritt)

Vispa smöret och sockret tills det blir vitt och poröst. Tillsätt ett ägg i taget. Blanda de torra ingredienserna i en bunke och sikta i. Tillsätt mjölk och rör tills du fått en jämn smet. Dela smeten i två bunkar. Häll röd färg i den ena och grön i den andra. Rör runt och tillsätt mer färg om du tycker det blir för blekt. Häll pepparmintsarom i den gröna bunken, dosera efter smak.

Nu är det dags att montera! Smöra och bröa en form. Sen tar du en matsked smet från ena bunken och häller i mitten av formen. Ta en matsked från andra och häll mitt i den första klicken. Ta sen varannan tills all smet är slut. När man har två hjälpredor som "kan själv" så ser det ut så här:

Under mer ordnade former ser det ut så här:

I detta fall hade jag tre färger men principen är ju densamma. När smeten är slut kan det se ut så här:

Eller ännu hellre så här:

Ja, ni förstår. Har man assistenter så har man. Det viktigaste är inte att det blir snyggt, utan att det blir roligt! Detta är precis tillräckligt kladdigt för att vara jättekul! Nåväl, in med kakan i nedre delen av ugnen i en halvtimme och sen är den klar.

Vill man så kan man smaksätta smeten med lite vad som helst. Saffran, pepparkakskrydda eller lite lingonsylt kan ju passa såhär i december. Här var det knappt jag fick igenom pepparmint... Nu har jag tyvärr inga fantastiska efterbilder att visa för... ja, ni såg ju själva hur "ränderna" blev. Men kakan blev lite färgglad i alla fall! Och god!

Recept - Chokladbollar

Åh, så tråkigt det är när man tittar ut och allt bara är blött, grått och kallt. Vi var ute en sväng i förmiddags för att mata fåglar med gammal tigerkaka men hittade inte en enda. Fågel alltså. De gillar väl inte regn heller kan man tänka sig. Efter att ha hoppat i några vattenpölar och hittat tre mycket fina pinnar gick vi hem och åt lunch. Och nu när man tittar ut... Nä, vi stannar nog inne resten av dagen.

Så vad göra? Chokladbollar såklart! Chokladbollar hjälper mot allt som är svårt, pressade deadlines på jobbet såväl som regntristess. Inget att fundera på alltså. Chokladbollar görs ju bäst på en höft sådär, men grunden är alltid det gamla hederliga receptet som finns på havrepåsen. Det är samma recept oavsett om man köper ekologiska havregryn, budgethavregryn eller någonting mitt emellan (ICA). Det har dessutom varit samma så länge jag kan minnas. Välbeprövat med andra ord, sen gör det absolut ingenting om man lägger till eller drar ifrån lite här och där.

Du behöver:

Ja, ni ser ju att lappen med ingredienser hängt med ett tag. Dra ner allt i en bunke och börja kladda. Se till att ha på förkläde!

Det blir riktigt kladdigt alltså! En rolig (läs: märklig) sak med chokladbollar är att det alltid blir kaos. Jag vet ingenting annat som är så lätt att göra men som så effektivt förvandlar hela köket till ett inferno.

Havregryn, kokos, kakao och saker överallt.

Ni ser! Hela området måste saneras efteråt. Men det är det värt! Nåväl, när ni gjort smeten så rulla bollar av den och täck med kokos. Det där med pärlsocker förstår jag inte alls, men det är väl en smaksak. Sen är den stora frågan: Klarar du av att inte äta upp dem? Chokladbollar är oerhört mycket godare när de fått stå en timme eller två i kylen. Ändå är risken överhängande att de åtminstone halverats innan de stelnat ordentligt. Men nu står de (flesta) i alla fall i kylen och väntar på kvällens mys. Mums!

Sätt nallarna på väggen!

Ni vet hur det är. Vissa saker är både enkla och snabba att fixa, men man gör det inte ändå. Mañana, mañana, liksom. Men idag har vi haft en sån där dag där man faktiskt tar tag i saker och ting. För min del innebar det ett besök på Stoff och Stil, en stor textilaffär, där jag i ett slag kunde skaffa mig material för att ta tag i åtminstone tre av de saker jag skjutit upp i evigheter. Jag älskar verkligen Stoff och Stil, varje gång jag går in känner jag för att göra egna kläder, kuddar, gosedjur, förkläden, sängkläder, allt möjligt! Synd att jag inte kan sy... (än!)

En av de där sakerna som stod mellan mig och att få saker gjorde var självhäftande kardborreband. En lysande uppfinning. De har en klisterremsa som gör att man kan sätta dem på nästan vad som helst. Till exempel en vägg.

Så här ser det ur när den sitter på väggen:

Kanske inte så spännande nej. Men föreställ er nu att den sitter i Lillemans rum. Och tänk er att den sitter på väggen precis över hans kuddhörna. Och se nu framför er alla de nallar och gosedjur som ett barn får under årens gång. Just det, ganska många. Små och stora, i alla former, stilar och färger. De har också bott i kuddhörnan, men det är lite synd att de ligger där huller om buller utan att man riktigt har koll på dem. Varför inte sätta dem på display?

Kardborreremsan ser genast lite festligare ut, inte sant? 

Nu börjar det hända saker. En egen remsa till tusenfotingen som min snälla kollega Ingela stickade redan när Lilleman låg i magen.

Och en remsa till nallar och fåglar kanske?

Det kan vara svårt att stanna när man väl kommer igång. Men det löste sig naturligt, vissa gosedjur fäster bättre än andra så att säga. Vissa måste man "gnugga" fast och vissa vill inte fastna alls. Så vi stannade vid tre remsor. Det tar några sekunder att sätta upp en remsa, varför  har jag skjutit på det i två månader? Helt plötsligt ser man vilka gosedjur som faktiskt finns i samlingen, och dessutom gjorde det kuddhörnan lite mer ombonad. Det kommer också dämpa akustiken i rummet, vilket kan behövas i de flesta barnrum tänker jag mig. Som på beställning blev det också en festlig lek att riva ner djuren och sen sätta upp dem igen. Eventuellt hade leken varit ännu festligare om jag också hade fått riva ner och inte bara sätta upp. Men så var tydligen inte reglerna... där ser man.